Hej,
Igår åkte vi alltså i samlad trupp till metropolen Teckomatorp för match mot vad jag trodde var Röstånga IS. Fick dock lära mig att man numera är en ny förening där klubbarna Röstånga, Svalöv och Kågeröd slagit ihop sina påsar och bildat RSK Söderåsen.
Förhållandena var de absolut bästa man kan tänka sig med strålande solsken och en riktigt fin konstgräsmatta. Helt klart bäddat för en trevlig eftermiddag med massa härlig fotboll!
Matchen i sig utvecklade sig tyvärr inte till vad vi hoppats på. Pga en del sena avhopp fick vi stuva om en del bland de 14 tjejer vi fick med oss ut vilket gjorde att matchplanen ändrade sig en del. Dock anpassade sig tjejerna till rådande förhållande på ett bra sätt och det skall de ha en eloge för!
Första halvlek startar och vi står tyvärr lite på hälarna i inledningen vilket gör att det rasslar till bakom Mathilda ett par tre gånger redan de första 10 minuterna. Detta ihop med det faktum att RSK är rejäla och självklara i allt de tar sig för gör att första halvlek utvecklar sig till 45 minuter vi helst vill glömma.
Det känns lite som vårt unga lag chockas lite av hur fysiska och robusta RSK är och vi lyckas egentligen aldrig ta kampen i första halvlek.
I paus pratar vi om just det här med att ta kampen och inte ducka för det fysiska. Vi gör några planerade byten samt korrigerar lite på någon position och går sedan ut på mattan med en helt annan inställning.
Plötsligt är vi med i matchen och från att ha blivit totalt pulveriserade i närkampsspelet under första halvlek så är vi nu med och stångas förtjänstfullt. Riktigt kul att se!
Vi får igång en del spel och sticker emellanåt lite bollar på djupet som mycket väl kunde resulterat i ett mål eller två. Mini har en friskspark en bit utanför straffområdet som hon dundrar i kryssribban så det sjunger i målramen. Undrar om den slutat vibrera än??
Tyvärr får vi aldrig spräckt nollan den här dagen och RSK spelar sig fint fram till ytterligar några måls ledning under halvleken som fortlöper vilket resulterar i en ny förlust att lägga till handlingarna. RSK ska för övrigt ha beröm för sitt fina spel. Fortsätter de spela så här blir man förmodligen ett topplag i serien.
Reflektionen från tränarhåll så här ett knappt dygn senare är som följer:
Vi har i mångt och mycket ett nytt lag för året och har dessutom ett helt nytt spelsätt som vi försöker lära oss. Vi tror stenhårt på att detta unga och tallangfulla lag har alla möjligheter att bli ett spelande lag som rullar sig genom lagdelarna och spelar boll längs marken vilket är just den filosofi vi vill lära oss att efterleva. Dock har vi en del att arbeta med. Bland annat tuffheten och att inte ducka för att det blir fysiskt. Men för att citera en icke namngiven svensk idrottslegend:
-Det är bara att bryta ihop och komma igen!
Vi tar nya tag i veckan och jobbar mot våra gemensamma mål.
På ämnet noterbara insatser för dagen vill jag passa på ett nämna några spelare.
Vi har Stefani Andrasevic som gör sin första seniormatch någonsin och dessutom passade hon på att göra matchdebut på 11-manna plan. Kul!
Elma kommer in i andra halvlek och är en av dom som gör att vi kommer in i matchen. Ständigt villig att visa sig i uppspelsfasen och bjuder verkligen upp till dans i det fysiska spelat. Härlig inställning helt enkelt!
Mathilda i målet gör som vanligt en bra match och är starkt bidragande till att vi håller ner siffrorna. Ja, det kunde blivit värre...
Mathildas syster, Johanna, sliter på förtjänstfullt hela matchen och är nog den som springer absolut mest. Många av RSK:s anfall kom just på hennes kant så hon hade minst sagt att göra i 90 minuter. Tuff som en bandyboll och med lungkapacitet som vilken Vasaloppsåkare som helst. Härligt!!
Tack för ordet och välkomna till Hässleholm på söndag då vi går upp i ringen igen. Den här gången mot Tyringe IF.
Mvh,
Johan